Congo-Kinshasa: Vad gick orätt med det historiska krigsbrottfallet?
gästkolonn.
Mer än 30 månader efter dendanande gripandet av kongolesrebellledare Thomas Lubanga Dyilo – den första misstänkt person som ska överförs till The Hague i Nederländerna för att vända mot krigsbrottladdningar för denetablerade landskampbrottmålsdomstolen (ICC) – en ifrågasätta markerar stilla hängningar över huruvida honom, ska vänder mot någonsin försök.
I Juli ICC’SENS försökkammaren beställde honom som var utsläppt från arrest. Detta veckan domstol vädjankammaren valt det beslut. Vad har borta fel, och vad händer därefter? I detta question-and-answer särdrag landskampen centrerar för övergångs- rättvisa förklarar.
1. Varför gjorde landskampbrottmålsdomstolfördröjningen försök av Thomas Lubanga?.
I Juni 2008, kort, för hans försök var planlagt att börja, försökkammaren av den fann ICCEN kritiserar med åklagare föreslagna bruk av bevisar innehållet i dokument förutsatt att av Förenta nationen (UN) och av NGOs. Bevisa var i några 200 dokument, som kunde inkludera exculpatory materiellt – information att styrkahjälp försvar bevisar Lubangas harmlöshet.
Dessa var dokument som åklagare erhöll på en förtrolig bas. Domstolen härskade att åklagare bör dela som bevisar med försökkammaren och försvar. Sedan åklagare inte hade tillåtelse då att dela dokumenten, försökkammaren stannade förfarandena på grund av mässaförsökbekymmer och beställde den Lubanga är utsläppt. Åklagare appellerade båda avgöranden till ICC’SENS vädjankammaren.
2. Avgör?, vad gjorde vädjankammaren.
På Oktober 21, vädjankammaren instämmde med beslutet till stopp förfarandena. Den instämmde också det på tiden försökkammaren som gjordes dess avgöranden, har ett skulle mässaförsök inte varit inte möjligheten, därför att åklagare kunde ha visat att de förtroliga bevisar till domstolen och försvar.
Men vädjankammaren valt försökkammarens beslut för att frigöra Lubanga. Vädjankammaren resonerade att försökkammaren hade stannat förfaranden endast tillfälligt, och den hade inte acquitted Lubanga. Det fanns stillbilden per riskera att ett försök kunde gå framåtriktat, om bekymmer om opartiskhet tilltalades.
3. Gör så försök går framåtriktat eller inte?.
För nu det är för att försökkammaren ska avgöra. Det finns flera nytt dela upp i faktorer för det betraktar.
En är att åklagare har nu erhållit tillåtelse från UNEN och från nGOsna att visa alla förtroliga dokument till domarna. Försökkammaren ska är nu kompetent att bedöma vilka dokument bör avslöjas till försvar, och huruvida bestämda begränsningar – liksom förfrågan vid informationsfamiljeförsörjarna som endast översikter eller redigerade versioner är utsläppt – påverkar Lubangas rakt till ett mässaförsök. Domarna är planlagda att granska dokumenten i utfrågningar som är planlagda för de kommande veckorna.
4. Uppstå om bruk av förtroliga dokument?, hur gjorde utfärda.
Tvisten mellan åklagare och försökkammaren var över det menande och räckvidden av domstol lagar och härskar att låta åklagare samla bevisar lova tystnadsplikt för stunder.
I många anföra som exempel, åklagare utredningar av föregav brott äger rum i mitt av den pågående konflikten. Åklagare kan erbjuda att tystnadsplikt ska se till säkerheten av individer och organisationar som ger information. Den tystnadsplikt, emellertid, kan ibland vara i spänning med normal för grundmässaförsök, som kräver att anklagad bör ha att ta fram till bevisa.
I dess avgöranden vädjankammaren re-affirmed betydelsen av att se till ett mässaförsök för anklagat och som fri gjorde att åklagare bruk av tystnadspliktbestämmelser inte minskar hans åtagande att avslöja materiellt som kan hjälpa att upprätta den accused harmlösheten. Men vädjankammaren härskade att åklagare åtagande att avslöja inte är evig sanning och att tystnadspliktöverenskommelser måste att hedras alls tajmar också vid domarna.
5. I framtiden ska åklagare är kompetent att lova tystnadspliktstundsammankomst bevisar.
I framtidsfall som den ska domstolen rely igen bevisa på, samlat av UNEN, och annat förkroppsligar. Vädjanarna som kammaren introducerade ett nytt procedurmässigt, kliver, genom att ge ICC’SENS domare det starka förbiseendet fungerar. Ska detta låter domstolen lösa den potentiella konflikten mellan löftena av tystnadsplikt och kraven av ett mässaförsök.
Samtidigt den re-affirmed evig sanningnaturen av åtagandet till respekttystnadspliktöverenskommelser. Vädjankammaren bekräftar thus det svårt, och utmanas lägen som ICCEN fungerar in.
Åklagare kan stilla försäkrar informationsfamiljeförsörjare att tystnadsplikt ska är respekterad. Men domare ska är kompetent att se informationen först, för att se till ett mässaförsök från nu på, åklagare ska informationsfamiljeförsörjarna om behov för att instämma att informationen kan ges fullt ut till domarna ICC.